Drömmens mästare: ubulawurötterna

Hos xhosa och zulu i Sydafrika samlar ubulawu drömmens växter: mest rötter, ibland stjälkar eller bark, som slås i kallt vatten med en pinne tills ett vitt skum stiger (Sobiecki, 2008, s. 336). Ordet sägs komma från xhosaverbet ukulawula, ”kontrollera”. För siarna kastar ubulawu ”ett vitt ljus” över drömmen, ukukhanya okumhlophe: drömmarna blir livligare, och du minns dem när du vaknar (Hirst, 2005).

Det är siarnas medicin, xhosafolkets amagqirha och zulufolkets izangoma. Den följer deras initiering och behandlar intwaso, kallelsens sjukdom, genom vilken förfäderna utser en blivande siare (Sobiecki, 2008; 2012). Hos nyuswa-zulu delas ubulawu in efter färg, svart, röd eller vit, och man går alltid från det svarta mot det vita (Ngubane, 1977, s. 109).

• Undlela Ziimlophe, Silene capensis (accepterat namn: Silene undulata), roten som kallas ”African dream root”. Dess xhosanamn betyder ”de vita stigarna”. Noviserna dricker den som skum, på fastande mage, tre dagar vid fullmåne, för att stärka drömmen (Hirst, 2005). Sobiecki tillskriver den ”klardrömmar” knutna till förfädernas andar (2008, s. 347).
• Uvuma Omhlope, Synaptolepis kirkii, den vita roten: -mhlophe betyder ”vit”. Som rituellt kräkmedel och i kroppstvagning hjälper den siarna att ”se” (Van Wyk & Gericke, 2000, citerade av Sobiecki, 2008). Sobiecki räknar den till de ubulawu som används för att drömma (2012).
• Mukanya Kude, Vachellia xanthophloea, akacian med den gula barken som syns på långt håll: umKhanyakude på zulu, ”ljuset som kommer långt bortifrån”. För oss är Mukanya Kude en ubulawu, en växt ur familjen afrikanska drömväxter, och den ingår i paketet tillsammans med Silene och Uvuma.
• Uqume, Hippobromus pauciflorus, transens växt: ”siaren sköljer näsan med skummet innan han faller i trans” (Watt & Breyer-Brandwijk, citerade av Sobiecki, 2008, s. 344). Dess bark ingår i xhosafolkets initieringsubulawu, tillsammans med Silene (Broster, 1981).
• Ubhubhubhu, Helinus integrifolius, ”soap plant”, tvålväxten (Sobiecki, 2002). Pedisiarna dricker den vid initieringen för att stärka minnet och skärpa blicken (Mönnig, 1967, citerad av Sobiecki, 2008).

Till och med en näckros hör dit. Hos xhosa är roten av uzuba en ubulawu, för sträv för att drickas, sparad till tvagning (Hirst, 2005). Zulusiarna känner blomman som izibu: den säljs på marknaderna i Johannesburg för visioner knutna till förfäderna (Sobiecki, 2008, s. 345).

Silene, Uvuma och Mukanya tillsammans, eller alla fem växterna: upptäcktspaketet Ubulawu.

Hos oss tas ubulawu emot under 3–5 nätter i rad. Den fint malda roten vilar i kallt vatten, sedan vispas den till vitt skum: där borta med en kluven pinne, ixhayi (Hirst, 2005), här med visp eller mjölkskummare. Du dricker skummet på fastande mage, på morgonen, eller på kvällen en god stund efter maten, och sätter din intention, ibland en tydlig fråga för natten.

Den initierade xhosan dricker tills hen kräks, ukugabha, och tvättar sig på kvällen med skummet (Lamla, 1975, citerad av Sobiecki, 2008); ”sotho föredrar att äta skummet”, berättar Sobiecki (2012, s. 219). Hos oss dricker vi skummet, utan att gå så långt som till kräkning.

En drömdagbok vid sängen, några ord när du vaknar. Drömmen kommer ibland redan första natten, ibland några dagar efter det sista skummet, och den kan dröja kvar i veckor. Varje växtsida anger dosen för sin växt.

Om Undlela Ziimlophe talar 31 omdömen om natten: 15 livligare drömmar, 7 skarpare minnen, 6 klardrömmar, och 6 drömmare som inte märkte något. Uvuma har 14, varav hälften talar om meningsladdade drömmar, och Mukanya Kude 5.

Ingen klinisk studie har gjorts på ubulawu. Hirst hade själv ”mycket livliga drömmar”, och mekanismen förblir för honom ”en gåta” (Hirst, 2005). Sobiecki, med en röd och sedan en vit ubulawu, drömde inte mer: han beskriver lugn och klarhet (2012, s. 220).

• Saponinerna i ubulawu ger skummet; i hög dos irriterar de och framkallar kräkningar (Hirst, 1997, citerad av Sobiecki, 2008).
• Användare utanför traditionen som tog Silene eller Uvuma i kapslar, i högre doser än de traditionella och utanför ritualen, fick störande och förvirrade drömmar och slutade sedan (Sobiecki, 2012, s. 221). Traditionen däremot bygger på skummet och små mängder.
• Hos råtta visade ett extrakt av Uqumeblad i hög dos en möjlig levertoxicitet (Pendota et al., citerade av Assob et al., 2014).
• Graviditet och amning: avstå. Om du är under behandling (antidepressiva, ångestdämpande, sömnmedel) eller har en psykiatrisk sjukdom: rådfråga en läkare innan du tar någon växt.

Hos xhosa är det bara siaren som initierats vid floden som kan känna igen Silene, plocka den och använda den; den finns aldrig hos örthandlaren (Hirst, 2005). Recepten för initieringens ubulawu hålls hemliga, för främlingar liksom för nyinvigda (Sobiecki, 2012, s. 222). Våra växter tas emot hemma, vid sidan av denna levande tradition, och inget av våra paket presenterar sig som ”det traditionella receptet”.

Alla drömväxter, en efter en: guiden till växter för klardrömmar.